Här är bara Anya

Nu sitter jag här.. och jag gråter lite. För nu när jag gick in på bloggen, såg jag de som skrivit till mig. Och det värmde, jag blev så glad, upprymd och ledsen på samma gång. Samtidigt som jag läste lyssnade jag på Lars Erikssons version av Everybody hurts. Och lyssnar man på den samtidigt som man läser alla dessa underbara ord från mina underbara vänner så kan man inte annat ´än gråta. Dels för att låten klickade direkt med orden ni skrev och för att Lars E sjunger den rakt in i hjärtat på mig. 
      Jag lägger upp låten.. Och jag vet, när ni mina vänner lyssnar på den så kommer ni att förstå vad jag menar, för låten sätter ord på vad jag känner.


Btw.. Ge mig en skiva med denna snubben, fan vad jag älskar hans röst. Jag kommer att bli en hängiven fan av honom, coolt.

Idag, har jag varit med Johanna i Karlskrona. Det var mysigt att få prata av sig lite, gå runt i affärerna och låta tiden gå. Det regnade, det kändes som om tiden gick alldeles för fort. Vi träffade på söta och underbara Vanessa, som är så underbar som bara hon kan vara. Vi ska fika någon dag.
     Har ni känt, när ni sitter där på ett fik. När regnet faller ner och blöta människor går runt utanför fönstet. Den där känslan man får då, kan man bara få på fik, när det regnar. Jag tycker om den känslan. Bara sådär helt random..