Här är bara Anya

Jag är patetisk.. jag borde förbjudas...
     Min älskade pojkvän har det tufft just nu för tillfället och samtidigt har jag mage att vara som en jävla klängapa på honom. Min egoism växer sig bara starkare och starkare, det är bara jag jag jag jag.. Många kanske känner mig som den med oegositiska personen i världen, men ack att även vargen har tillgång till fårakläder. Likväl min hund som har en räv bakom örat och har lurat mig för att sedan förlöjliga mig på träningsplanen.
     Inatt är jag i en fas av ånger. Ånger över att min mun faktiskt föder grodor, ja rent ut sagt spyr grodor.  Nä, ett förlåt räcker inte jag borde viga mitt liv till kloster eller till någon form av gud rättare sagt. Ingå celibat eller vafan som helst.
     Det är ju inte utan tvekan att jag lägger mycket skuld på mig själv såhär i efterhand. När man kommer på allt man borde ha sagt istället för det där onödiga som faktiskt inte behövdes sägas, som jag kanske inte ens kan stå för imorgon.
Jag är lyckligt lottad att jag har en sådan tolerant pojkvän, jag hade inte velat ha mig som partner. Jag ser verkligen inte upp till mig själv..
     Men en sak som jag verkligen har jobbat på är min svartsjuka. Jag har kommit att inse att det faktiskt inte tjänar något till och att jag bara väcker en onödig oro inom mig. Jag har börjat fatta att det gör mer skada än nytta och tack o lov att jag gjorde det innan det var försent.
     Jag blir galen på mig själv.....

Och påtal om ingenting och dels för att jag inte vill tråka ut mina få läsare..
     Imorgon skall jag fixa ett pass, shoppa och rida. Givetvis måste jag också träna eftersom jag ska mönstra snart, måste även träna hunden också för att vi snart ska tävla..Skicka ett paket också..